När man inte kan släppa de som varit

Fram till olle var runt 2år va allt perfekt, ja vi hade ju x antal problem att jobba med dagligen, men vi mådde bra tsm! livet va en fröjd tsm, även om ja hade mitt psyke som gjorde att ja blev hemma 1.5år, men överlag va allt bra <3

sen kom de där jävla året 2013, allt började bra, sen gjorde vi utredningen på Olle, vrf han kliade sig så pass mkt som han gjorde. efter samtal o några besök hos vet. så kom svaret kvalster allergi! en liten chock då ja inte visste hur ja skulle göra, hur utesluter man kvalster? OMÖJLIGT! men veterinären lugnade ner mig o berättade om vaccinet som vi då bestämde att de är det vi ska testa. Så i väntan på vaccinet blev olle allt sämre, o han blev bara sämre o sämre.... vakna nätter, tankar, vad ska ja ta mig till.. är de rätt att låta olle leva? ska ja ta beslutet nu att min 2åring ska få somna? livet är så jävla orättvist! Men efter mååååånga vakna nätter, gråtit mig till söms om o om igen, kramat om min fina räv, så bestämde ja mig för att har Olle inte blivit bättre om 1år så kommer han få somna! alls endast 3år gammal... det var det värsta beslutet jag tagit, de skar i hela mig att ja såg olle som ville leva, han ville vara aktiv, hans livsglädje syntes fast han inte mådde bra, nätterna fortsatte i tårar, ja var inte redo att ta ett förrväl, olle min andra halva, ja behövde honom! ja behöver honom!

Men tiden gick, olle svarade fint på sitt vaccin och blev bättre! Olle fyllde 3år!!! han fick fylla 3år!!! han fick fylla 4år!!! om 1månad och 8dagar får Olle fylla 5år!!!!

Livet har inte varit lätt för verken mig eller Olle, vi har kämpat, vi kämpar just nu igenom en jobbig tid där vi inte ens vet vad det är som rörsig i hans kropp...

Men det värsta av allt är att jag inte kan leva i nuet! ja tänker ofta att något kommer hända och jag kommer förlora honom... denna resa blev för mkt för mig att jag inte längre kan leva i nuet o njuta av tiden tillsammans med min andahalva, han som fick mig att gå upp den jobbiga tiden, den tiden ja bara ville ligga i sängen hela dagarna, fick han mig att gå ut på långa promenader, åka till klubben o träna, träffa folk, han fick mig att må bra igen! ja önska ja bara kunde glömma de jobbiga, vara tacksam att Olle är i livet (vilket ja är såklart!), men att bara kunna blicka framåt o gå vidare ist för att tänka på allt som varit...

Jag hoppas jag endag kommer kunna skita i de förflutna o blicka framåt, livet har varit allt annat än lätt både innan olle kom in i mitt liv o efter, men tack vare Olle orkar ja kämpa, ja orkar prata med de som varit, ja orkar tack vare honom, o ja kan inte göra mer för honom än att försöka leva i nuet tsm med honom, bara han o ja <3